Antikens Coronor

Antikhistoriker är visserligen inget samhällskritiskt yrke, men alla får ju dra sitt strå till stacken. Jag gör som många, följer FHM:s råd, handlar mat åt mina föräldrar, tillrättavisar folk på Twitter och försöker behålla någon slags lugn. Men man vill ju göra mer!

Så här kommer mitt ytterst samhällsoviktiga bidrag: bloggtexter om antikens coronor! Allt du inte visste att du ville veta om kransar och kronor i Grekland och Rom. Saker som också kan dyka upp är: epidemiologiska etymologier, epigramformade exilberättelser, trendiga tröstebrev, pandemiska pester, oklara orakel, lärda läkare, innehållsfyllda inkubationer, svamlande sibyllor, kryptiska kurer. Vi får se. Jag skriver något då och då när jag hinner, utan större ambitioner än att roa mig själv och kanske någon annan.

5e28734bb6d52d090b1c0a26corona-virus-covid19

Corona på latin betyder krans, krona, diadem. Viruset har fått detta namn eftersom de där piggarna som sitter på vironet påminner just om säg, en kunglig krona eller en taggig krans. TV-serien The Crown heter alltså på latin Corona. Detsamma gäller valutan krona, varför rubriker som ”därför rasar kronan av coronan” i mitt huvud blir ”därför rasar kronan av kronan”. Di lärde i Svenska Akademien borde verkligen döpa sina fem miljoner avsedda som särskilt stöd under coronakrisen till Stödkronor.

Skärmavbild 2020-04-13 kl. 14.58.10

corona003web_medium2

© Joyce Overheul

 

 

 

 

 

 

 

Alla hanterar vi viruset olika. Några virkar coronaliknande bollar eller vad de nu skall föreställa. Andra letar vironliknande kransar i antik relief. Varsågoda – ett smakprov på en så kallad guldkrans såsom den avbildas på triumfbågen i Benevento. Frisen visar Trajanus triumftåg, och kransen är en gåva från besegrade, eller allierade, eller andra som bara ville hålla sig väl med Rom. Här tycks det samlade guldet ha smälts samman, för att kunna formas till en krans, men blomdekor och allt. Mera om guldkransar i triumftåg senare.

Fig. 11

Den kristne författaren Tertullianus författade en text med namnet De corona militis, Om soldatkransen. Och som vi skall se framöver är de romerska kransarna och kronorna starkt förknippade med strid och seger. Här finns gräskransar, murkronor, ekkransar och belägringskransar; alla ingick i det som kallandes dona militaria, utmärkelser i krig.

Andra kransar och kronor förknippas med fred, poesi, akademi. Kransar tilldelades segrarna i grekiska spel, de olympiska förstås, men också övriga panhellenska tävlingar, som hölls i Delfi, Nemea och Isthmia. På grekiska heter krans stephanos, så ja, alla som bär namn som Stefan, Steven, Staffan, Istvan, Stephanie och Steffen, på latin heter ni alla corona. Men deppa inte ihop för detta. Tänk på er själva som segerkransar, midsommarkransar och drottningens juvelsmycke. Att vara bekransad är en hedersbetygelse.

39-5697635cff6028694e6

Bild: Carina Ahlskog / Yle

 

6 tankar om “Antikens Coronor

  1. Mycket intressant … jag lovar, ska försöka att inte deppa ihop totalt. Nyper passningen med segerkrans och att vara begränsad innebär en hedersbetygelse. Det senare får mina tankar att flyga iväg några decennier och promovering i Lund. Nostalgi …

      • Om jag nu i hastigheten minns rätt, 1991. Time passes fast! C’est la vie! Jag minns vårgrönskan, dock inte inne i Domkyrkan då det där gällde att ha en vattenflaska till hands i den långa seansen, och min då 85-årige far som tyckte det var fantastiskt att få uppleva detta som gammal lundensare. Han läste faktiskt på Spyken och tog sin studentexamen 1928. Hemmansägare Herman Karlsson, Fagerhult i Kalmar län, satsade väl helt enkelt på ett av barnen i en stor barnaskara då historien förtäljer att skolfröken vid tillfälle besökt farmor och farfar och sagt att ”lille Ivar” hade läshuvud. Beslutet var därmed lätt att fatta. På studentexamen följde sedan prästutbildning på 20-talet och en telogie kandidatexamen 1935. Han hade fantastiska berättelser att förtälja om det akademiska livet i Lund och jag minns än denna dag, snart trettio år senare, skimret i hans ögon under denna högtidsdag 1991. Nostalgin kommer över honom, kan jag tro. En lång utvikning på ett kort svar i första meningen …

  2. Vilken fin berättelse! Tack för den. Jag promoverades också i Lund, en varm majdag 2004. Min dotter var kransflicka, och jag var mycket besviken över att hon inte fick gå på Wiwen Nilssons silverpotta, såsom utlovats. Härligt med de där studentberättelserna. Min son heter förresten också Ivar.

  3. Hej, Först vill jag sälla mig till hyllningskören över din kloka artikel om akribi – fult med partisk citatteknik och missvisande data. Jag är en gammal dinosaurie, som inte deltar i sociala media och därför är jag tacksam för att jag ändå kan läsa din stimulerande blogg och för att du inkluderar mig på din *Iulia Caesar-lista.* *Tacksam hälsning* *Elisabet*

Lämna en kommentar