Arkiv

Antikens Coronor

Antikhistoriker är visserligen inget samhällskritiskt yrke, men alla får ju dra sitt strå till stacken. Jag gör som många, följer FHM:s råd, handlar mat åt mina föräldrar, tillrättavisar folk på Twitter och försöker behålla någon slags lugn. Men man vill ju göra mer!

Så här kommer mitt ytterst samhällsoviktiga bidrag: bloggtexter om antikens coronor! Allt du inte visste att du ville veta om kransar och kronor i Grekland och Rom. Saker som också kan dyka upp är: epidemiologiska etymologier, epigramformade exilberättelser, trendiga tröstebrev, pandemiska pester, oklara orakel, lärda läkare, innehållsfyllda inkubationer, svamlande sibyllor, kryptiska kurer. Vi får se. Jag skriver något då och då när jag hinner, utan större ambitioner än att roa mig själv och kanske någon annan.

5e28734bb6d52d090b1c0a26corona-virus-covid19

Corona på latin betyder krans, krona, diadem. Viruset har fått detta namn eftersom de där piggarna som sitter på vironet påminner just om säg, en kunglig krona eller en taggig krans. TV-serien The Crown heter alltså på latin Corona. Detsamma gäller valutan krona, varför rubriker som ”därför rasar kronan av coronan” i mitt huvud blir ”därför rasar kronan av kronan”. Di lärde i Svenska Akademien borde verkligen döpa sina fem miljoner avsedda som särskilt stöd under coronakrisen till Stödkronor.

Skärmavbild 2020-04-13 kl. 14.58.10

corona003web_medium2

© Joyce Overheul

 

 

 

 

 

 

 

Alla hanterar vi viruset olika. Några virkar coronaliknande bollar eller vad de nu skall föreställa. Andra letar vironliknande kransar i antik relief. Varsågoda – ett smakprov på en så kallad guldkrans såsom den avbildas på triumfbågen i Benevento. Frisen visar Trajanus triumftåg, och kransen är en gåva från besegrade, eller allierade, eller andra som bara ville hålla sig väl med Rom. Här tycks det samlade guldet ha smälts samman, för att kunna formas till en krans, men blomdekor och allt. Mera om guldkransar i triumftåg senare.

Fig. 11

Den kristne författaren Tertullianus författade en text med namnet De corona militis, Om soldatkransen. Och som vi skall se framöver är de romerska kransarna och kronorna starkt förknippade med strid och seger. Här finns gräskransar, murkronor, ekkransar och belägringskransar; alla ingick i det som kallandes dona militaria, utmärkelser i krig.

Andra kransar och kronor förknippas med fred, poesi, akademi. Kransar tilldelades segrarna i grekiska spel, de olympiska förstås, men också övriga panhellenska tävlingar, som hölls i Delfi, Nemea och Isthmia. På grekiska heter krans stephanos, så ja, alla som bär namn som Stefan, Steven, Staffan, Istvan, Stephanie och Steffen, på latin heter ni alla corona. Men deppa inte ihop för detta. Tänk på er själva som segerkransar, midsommarkransar och drottningens juvelsmycke. Att vara bekransad är en hedersbetygelse.

39-5697635cff6028694e6

Bild: Carina Ahlskog / Yle

 

Hur har texter från antiken bevarats till idag?

Jag är inne i en sådan där ”snart är det jul och hur skall jag hinna med alla deadlines innan den stora julefriden förväntas sänka sin vilande vinterskrud över hus och hem”- fas. Min blogg har uttryckt missnöje över att jag inte brytt mig om den på flera veckor. För att hålla den på gott humör lägger jag här upp en liten mellantext som handlar om hur antikens texter bevarats till oss idag. Texten är ett svar på en läsarfråga och har tidigare publicerats i Populär Historia, men finns inte i deras nätarkiv. Jag har tillstånd att publicera den här.

Här frågan och mitt svar. Håll tillgodo.

Jag har hört att den äldsta bevarade versionen av Homeros skrifter är från medeltiden. Likaså att Platons och Aristoteles verk endast existerar i form av senare översättningar eller avskrifter. Existerar det över huvud taget några originalskrifter (alltså original med stort O) från den klassiska antikens grekiska och romerska författare?

Mycket riktigt är de tidigaste avskrifterna av Homeros, Platon och Aristoteles från medeltiden. Efter det västromerska rikets fall i slutet av 400-talet kom perioden mellan 500 och 800 att innebära en nedgång för den klassiska kulturen i både väst och öst. Färre kopior av de antika författarna producerades, och äldre texter tvättades bort för att man skulle kunna återanvända papyrus och pergament. Många grekiska och latinska verk gick för alltid förlorade under denna tid. Enbart genom att man i klostren fortsatte att kopiera och studera antikens texter bevarades alls den klassiska litteraturen för eftervärlden.

Kring år 800 inträffade så i öst och väst två parallella kulturuppsving, den makedonska respektive den karolingiska renässansen. Utbildningsväsendet moderniseras och det kraftigt ökade intresset för antikens skrifter gjorde att bevarade texter nu kopierades i stor mängd. Kopieringen underlättades av att man övergick till att skriva med små bokstäver, så kallade minuskler. Härigenom gick arbetet mycket snabbare och man kunde producera fler avskrifter. Under 800-talet pågick också en intensiv översättningsverksamhet av antika författare till arabiska, och flera grekiska vetenskapliga verk har bevarats enbart genom dessa översättningar. Det är genom uppsvinget för klassiska studier under 800-talet som antika texter kunnat bevaras in i modern tid. Nästan alla latinska och grekiska texter som finns kvar idag är kopior av handskrifter från denna tid. Man producerade helt enkelt så många avskrifter av texterna att deras fortlevnad härefter inte var i fara. Detta gäller särskilt de mest kända antika författarna, såsom Homeros, Platon, Aristoteles, Cicero och Vergilius. Andra texter hängde på en skörare tråd. Så bevarades den romerske historikern Tacitus genom hela medeltiden genom enbart två handskrifter.

De antika texter vi läser idag bygger nästan enbart på efterantika kopior, där de äldsta alltså stammar från 800-talet. Fysiska originaltexter finns också kvar, i form av inskrifter och papyri. De flesta inskrifter som bevarats är sådana som ristats in i sten, såsom exempelvis gravtexter och byggnadsinskrifter. Papyri, alltså text skrivet på papyrus, finns bevarade från Egypten, där det torra klimatet verkat gynnsamt för att skydda materialet från förmultning. Inte minst viktigt är att privata brev från antiken på detta sätt bevarats. De berömda Oxyrhynchospapyrerna innehåller också fragment av den hellenistiska komediförfattaren Menander samt flera bibliska manuskript. Även i vulkaniska området kan papyri skyddas. Så har man vid Vesuvius fot, utanför Herculaneum, funnit en kejsartida villa, som idag går under benämningen Papyrusvillan just genom de många papyri som hittats där. I Papyrusvilllans bibliotek har man funnit och restaurerat 1800 rullar, de flesta förkolnade efter vulkanutbrottet 79 e. Kr. Biblioteket innehåller, enligt fynden man hittills gjort, enbart grekiska texter, och de flesta är skriva av den epikureiske filosofen Filodemos, som verkade i området strax före Kristi födelse. Trots vissa förhoppningar har man här ännu inte hittat verk av mer kända antika författare, eller, ännu saknade verk, såsom de förlorade delarna av Livius historia.

 

1280px-060807-002-GettyVilla001

J. Paul Gettys villa i Malibu byggdes efter inspiration av Papyrusvillan i Herculaneum.